Ökat brukande av ruiner genom säkrade murverk och komfortabelt klimat  - ett forskningsprojekt för utökad samverkan

Visbys stora bestånd av medeltida murverk i form av ruiner och ringmur är en källa till både möjligheter och problem. En stark önskan att tillgängliggöra och nyttja ruinerna märks bland allmänhet och entreprenörer. I kulturpropositionen, Tid för kultur, sägs att kulturpolitiken skall främja ett levande kulturarv som bevaras, använd och utvecklas. Vackra ord, men hur gör man? Hur kan bevarande och brukande framgångsrikt kombineras, så att de kulturhistoriska kvaliteterna säkerställs? Hur kan monumenten bli säkra, komfortabla och ändamålsenliga för besökare och nya funktioner? Ruinprojektet vill undersöka frågeställningarna och i samarbete med olika aktörer hitta lösningar på dessa. Läs mera om RUINPROJEKTET (på engelska).

Det finns idag ett tydligt forskningsbehov vad gäller ruinvård såväl nationellt som internationellt.Sedan ett par år tillbaka pågår ett projekt som syftar till att iståndsätta och tillgängliggöra en av stadens största ruiner, S:t Nicolai, så att den kan fungera som musik- och kulturarena. En strävan är att utvinna, dokumentera och sprida maximal kunskap om arbetsprocess och resultat. Ruinprojektet vill, med S:t Nicolai kyrkoruin i Visby som fallstudie, söka svar på nedanstående frågor och finna praktiskt tillämpbara lösningar för hur man:

• Vindsäkrar ruinen vid evenemang och skapar god komfort för besökare och artister. Läs mer om  delprojekt KOMFORT
• Metodiskt undersöker status på äldre murverk och murbruk, inklusive murarnas innanmäte och stenens status. Vidare hur man väljer metod och material för säkring och konservering av desamma. Läs mer om delprojekt MUR
• Undersöker statik och konstruktion i den här typen av svåra konstruktioner. Metodutveckling innefattande bla geometriska studier kopplade till 3D-mätningar, liksom hantverkets och hantverkarens betydelse för säkring av konstruktionen. Läs mer om delprojekt STATIK

Här kan du ladda ner en sammafattning om ruinprojektet och delprojekten

Projektet finansieras av KK-stiftelsen inom programmet Utökad samproduktionskompetens. Det pågår under 2010 och 2011 med Högskolan på Gotland som projektägare.